Postanstaltenstämplar

Inledning

När man skickar ett rekommenderat brev så skriver man, förutom adressatens namn och adress, även avsändarens namn och adress. På postkontoret sätts en rek-etikett på brevet och frimärkena stämplas med postkontorets stämpel.

Om avsändarens adress vore ett FÄLTPOSTNUMMER så skulle man då med hjälp av stämpeln kunna räkna ut ungefär var detta fältpostnummers förband var förlagt.

Samma problem uppstod när fältpostmästaren levererade sina färsändelser till den postanstalt där postutväxlingen skedde.

Lösningen

Regelrätta

För att komma runt detta problem försågs under andra världskriget postkontoren med en stämpel där ortsnamnet var utbytt till POSTANSTALTEN plus ett fyrsiffrigt nummer och dessutom rev man bort namnet på rek-etiketten om sådan förekom.

Militärbrevkort avstämplat POSTANSTALTEN 1708 B till Ljusdal den 9.3.40.
Postanstalten 1708 B avsåg Karungi. Först användes särkilda gummistämplar.

Militärbrev avstämplat POSTANSTALTEN 1271 Å till Enebyberg den 22.4.44. Avsändaradressen är ”Fp 18133”. Postanstalten 1271 avser Hvadhem.
Gummistämplarna upphörde och efter hand började man införa metallstämplar.

Nödlösningen

Om man inte hade tillgång till någon postanstaltenstämpel fick man improvisera.

Om postanstaltenstämpel saknades fick man tillgripa provisoriska lösningar; t. ex en neutral ring eller en expeditionsstämpel med endast datum.

Forskningsläget

Om det är något som väcker en posthistorikers jaktinstinkt så är det okatalogiserade stämplar; i detta fall koppla ihop det fyrsiffriga numret med rätt postkontor.

Grunden till denna forskning lades av Ingmar Wågerman. Han publicerade sitt arbete i boken:

Wågerman, Ingmar: Postanstaltenstämplarna: beredskapsstämplarna under och efter andra världskriget, LIBRIS-ID 598586,  Stockholm 1986, 82 s.
(Dessvärre utgången sedan länge hos förlaget).

Postanstalten stämplar

Finns numera listade i Facit Postal.

Det finns dock mycket kvar att göra inom detta fält.