Översikt

• MU 1 & 2 Militärbrev utan svarsmärke
• Militärbrevkort
  • MbK 1 1914
  • MbK 2 1916
  • MbK 3 ”Porto härför erlagt”
  • MbK 4 ”Avgiftsfritt” Stor krona
  • MbK 5 ”Avgiftsfritt” Liten krona
  • MbK 6 För röstlängdsutdrag
• Militärkortbrev
  • MkB 1 Militärkortbrev
  • MkB 2 Militärbrevkort
  • MkB 3 Militärbrevkort
  • MkB 4 Militärbrevkort
• MpK 1 Militärpostkort
• MTjbKorder Tjänstebrevkort
• MTjbKdmönstr Mönstringsanmälan
• Paketetiketter

1914 Militärbrevkort och Militärkortbrev (MbK 1 och MkB 1)

1908 fick mobilserad personal rätt att portofritt sända 3 brev per månad. Bestämmelsen tillämpades första gången under första världskriget.

K. m:ts beslöt 23/10 och 28/11 1914 att postkort och kortbrev skulle emitteras.
Dessa var avsedda för den mobilserade personalen vid armén och marinen.

Militärbrevkort 5 öre grön vit kartong (MbK 1)

Brevkortet var i bruk 1914-1916.

Militärkortbrev 10 öre karminrosa (MkB 1)

Kortbrevet var i bruk 1914-1916.

1916 Militärbrev utan svarsmärke (MU1 och MU 2)

Den 8 oktober 1915 kom nya bestämmelser, som även omfattade svaren på de portofria meddelandena.

I poststyrelsen cirkulär 25/1 1916 kungjordes utgivandet av två militärbrev och ett militärbrevkort (MbK 2, se nedan). Ett av breven var avsett för korrespondens till hemorten, MU 1.
Det andra brevet var avsett för brev till person vid krigsmakten, MU 2.

Militärbrev utan svarsmärke 10 öre svart på gult papper avsett för brev från person vid krigsmakten (MU 1)

MU 1 användes första gången av Ålandsdetachementet.
På grund av oroligheter på öarna skickades svensk trupp till Åland.

Notera den röda censurstämpeln och signaturen (”triangeln” ovan för RBR i Militärbrev.).

Militärbrev utan svarsmärke 10 svart på öre grönt papper avsett för brev till person vid krigsmakten
(MU 2)

MU 2 var tänt att erhållas mot en kupong som utdelades till personalen vid krigsmakten. Dessa kuponger slopades under fälttjänstövningarna 1923-1928.

1916 ”Tjänstefrimärke” (MbK 2)

Militärbrevkort 5 öre svart (MbK 2)
använt vid fälttjänstövningen 1926

Kortet användes på Åland 1918 och under fälttjänstövningarna 1922-28.

1929 ”Porto härför erlagt” (MbK 3)

I samband med 1929 års fälttjänstövning emitterades ett militärbrevkort.

Militärbrevkort MbK 3 från 1929-års fälttjänstgöring stäplat Fältpost 3.

Dessa kort användes endast under 1929-års fälttjänstgöring, dvs vid samma övning som  Militärbrev med svarsmärke (M 1) introducerades.
Korten skall vara postbehandlade 20.9-3.10.1929.

1930 ”Avgiftsfritt”. Stor krona (MbK 4)

MbK 4 gavs ut 27/9 1930. Upplagan är okänd. Kartongen var från början rent vit, men blev sedan efter byte till sämre kvalitet något gulaktig med dragning åt grått.
(Enligt SFF:s handbok; Är detta korrekt eller har man blandat ihop det hela med MbK 5?)

Dessa kort användes under
1930-38-års fälttjänstsövningar samt för  
Svenska Saarbataljonen.
Dessa kort skall vara postbehandlade 23.12.1934-17.2.1935.

Upplagan okänd.

På alla kort,som webmaster har sett, är det andra I:et i AVGIFTSFRITT skadat. Övre vänstra delen saknas!.
Finns det kort med oskadat I?
Facitkatalogen tar upp en variant; Övre delen av andra I i AVGIFTSFRITT saknas. Finns det kort där HELA övre delen saknas?

Frankotecknet avbildat i SFT:s oktobernummer 1930.

I oktobernumret av SFT 1930 finns en artikel om den just avhållna fälttjänstövningen. Den är bland annat illustrerad med bilden till vänster.
Notera att i:et är skadat!

Övriga varianter

”Vit punkt i T”

Det förekommer kort där det finns en ”vit punkt” på T:et i AVGIFT längst ner vid foten.

”Sliten” avsändardel

1939-40 ”Avgiftsfritt”. Liten krona (MbK 5)

Svart/vit kartong (MbK 5A)

MbK 5A gavs ut på hösten 1939 med anledning av krigsutbrottet.
Bokstaven o i MILITÄRBREVKORT är mycket smal och av annan stilsort. Kartongen är vit.
Upplaga okänd.

MbK 5A (smalt O i MILITÄRBREVKORT).

Dessa kort användes under andra världskriget.

Svart/grågul kartong (MbK 5B)

MbK 5 B gavs ut 1940. Upplagan är ?. Svart på brungrå kartong.

Varianter

Brott på övre ramen (MbK 5B v¹)

Brott på undre ramen (MbK 5B v²)

Avgiftstritt (MbK 5B v³)

F i avgiftsfritt är skadat; AVGIFTSTRITT.

Felskurna (MbK 5B v⁴⁾

Med skarvremsa (MbK 5B v⁵)

Ostämplat.”Spis” (MbK 5B v⁶)

Dessa kort användes under andra världskriget samt efter 1946 för  
FN-förband.

1940-44 För röstlängdsutdrag (MbK 6)

1940 (MbK 6 A)

1940 års andrakammarval blev socialdemokraternas största triumf genom tiderna. Man fick 54% av rösterna och 58% av mandaten, 134 st (+22). Samtidigt fick man majoritet även i första kammaren. Kommunisterna fick 3 mandat (-2). Man hade haft en svår tid under det Finska vinterkriget och fick nu betala priset.
Samlingsregeringen satt kvar.

MbK 6 A, Från POSTANSTALTEN 1728 Z (Tärnaby) den 24.8.40 till Robertsfors.

Dessa kort användes under andrakammarvalet 1940.

1942 (MbK 6 B)

Dessa kort användes under valen 1942.
Detta år förrättades stadsfullmäktigeval mm.

1944 (MbK 6 C)

Andrakammarvalet 1944 speglade ånyo de storpolitiska förhållandena. Detta år gick kommunisterna starkt framåt och fick 15 mandat (+12). Man drog nytta av de sovjetiska framgångarna på slagfältet. Vinsterna gjordes huvudsakligen på socialdemokraternas bekostnad, som miste sin majoritet och fick 115 mandat (-19). Borgligheten vann 7 mandat.

Dessa kort användes under adrakammarvalet 1944.

1979 ”Portofritt” Postens emblem, Militärpostkort (MpK 1)

MpK 1B

Dessa kort har bara funnits i mobförråd och har aldrig delats ut.
Ett antal kort har dock kommit ut ”bakvägen” och tex skickats till FN-förband för filatelistiskt bruk.

MpK1 A

Dessa kort brändes när personnummer infördes. Korten har bara plats för det niosiffriga folkbokföringsnumret. Ett fåtal kort har ”överlevt” bland filatelister.

1942-45 Paketetiketter (FPE och MPE)

År 1942 infördes nya bestämelser om att paket till Fältpost- eller Marinpostnummer inte skulle åtföljas av adresskort, utan istället sattes en etikett för Fältpostpaket på paketet.
Efter ca 3 månader döptes etiketten om till Militärpaket för att bättre passa även till marinpost.

Eftersom de inkallade ofta låg långt ute i obyggden skickades många paket och etiketterna trycktes därför i flera olika upplagor.

Tre viktklasser fanns; 0 – 1 kg 60 öre, 1 – 3 kg 90 öre och 3 – 5 kg 120 öre.