Andra Världskriget

Finnish Relief Fund

Den 6 december 1939 skapade president Herbert Hoover (31st president, 1929 – 1933) Finnish Relief Fund, Inc. Ett kontor öppnades på 420 Lexington Ave., New York. Den 14 december fick premiärminister Risto Ryti följande telegram:
”I am sure I voice the feeling of every American. Our whole nation has long admired the Finnish democracy for its honor, progresivness, courage and fortitude. We are indignant at the outrages to which you have been subjected and we are eager to express our sympathy in concrete form by assistance to your noncombatant population and the refugees who are the sufferers from unprovoked aggression”

Detta var inga tomma ord, den 5 januari skickades 400.000 dollar. På våren avsatte Kongressen 30.000.000 dollar. Totalt gav allmänheten 3.546.526,11 dollar.

Greta Garbo (1905 – 1990), som aldrig brukade donera pengar, fanns bland bidragsgivarna.

President Franklin D. Roosevelt

Förenta Staternas president Franklin D. Roosevelt var en stor frimärkssamlare. Han uppvaktades ofta både vid privata och officiella tillfällen med frimärken.

Efter hans död fördes de delar han erhållit ”ex officio” till Franklin D. Roosevelt Presidential Museum and Library in Hyde Park. Den privata delen såldes på auktioner hos Harmer under 1946 och inbringad över 200.000USD.

Dessa märken är inte några rariteter bar för att Roosevelt ägt dem. De få betraktas mera som en rolig grej i kuriosakabinettet. Sådana här märken dyker upp då och då, på auktioner i USA och Canada.

Märkena är också stämplade på baksidan.

Många storsamlare har lockats av Haiti. En av dem var överste Lagerlöf, som gett Postmuseum stora donationer. När han gjort en donation av Haiti och Korea skrev Nils Strandell ett Kåseri i aprilnummret 1946 av SFT, som slutade: I Haiti har man roat sig med att – i huvudsak – arkebusera presidenter, men hur ser det nu ut i Europa?

PS

Roosevelt var en av andra världskriget huvudaktörer. Därför tyckte jag att detta objekt kunde passa in på vår hemsida. Kanske lite långsökt!

Return to Sender

Den 9 april anföll Tyskland Danmark och Norge. Då upphörde postutväxlingen mellan Storbritannien och Danmark, varför brevet returnerades till avsändaren.

Engelbrecht

I juni 1941 var den 163. tyska infanteridivisonen förlagd i trakten av Hamar i Norge. När brevet till höger postades befann sig divisonen i Finska Lappland. Hur kom man dit? Man tog tåget, dvs genom Sverige. Förflyttningen av denna divison är en av de mest omdiskuterade händelserna i Sveriges historia. Händelsen brukar kallas för ”Midsommarkrisen”.

I samband med den tyska invasionen i Sovjetuninonen ställde Tyskland ett antal krav på Sverige. Ett av kraven var att få transitera en division genom Sverige. När kung Gustaf V informerades om kraven av stats- och utrikesministern fällde regenten ett yttrande som ibland tolkats som om svaret blev nej skulle kungen abdikera!

Sedan dess har historikerna debatterat om kungen avsåg att verkligen abdikera eller ”bara” byta ut regeringen. Hur som helst utnyttjade statsminister Per-Albin Hansson ”hotet” om abdikering för att få ett ja till kraven i den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Divisionen brukar kallas för ”Engelbrechtdivisonen” efter sin chef Engelbrecht, även om en del dåtida svenskar trodde att divisonen var uppkallad efter den svenske frihetshjälten Engelbrekt.

Karta över sydöstra Sverige

Dessa kartor användes av RAF:s piloter på bombplanen under det andra världskriget.

Italienjagarna

I december 1939 sändes en inköpskommission till Italien, som bland annat inköpte
fyra jagare (Puke, Psilander, Romulus och Remus).
Hemfärden blev dramatisk. Jagarna uppbringades av Royal Navy vid Färöarna.
Fartygen överlämnades till britterna, men blev efter protester från den svenska regeringen
frisläpta.

I efterhand har det blivit mycket omdiskuterat att förbandschefen överlämnade fartygen
utan strid, men man skall komma ihåg att det fanns kvinnor och barn (som skulle evakueras hem till
Sverige) ombord på det medföljande underhållsfartyget Patricia.

Mer att läsa:

• Karlsson, Staffan: Dramatisk hemfärd med Italienjagarna 1940, MPT Nr. 27/1990
• Zetterberg, Evert: Posthistoria kring inköpen av italienska jagare 1940, MPT Nr. 64/2007

Julhälsning från Stalingrad

Ett luftpostbrev skickat från Stalingrad den 18 december 1942.
” .. an das Pferdeflesch haben wir uns gewönt….”.
Brevskrivaren skriver också att man inför julen fått 25 gram choklad och 25 cigaretter.
BrST 27413 = 1. Batt. Art. Abt. 855.

Den 18 och 20 november inledde ryssarna offensiven, som inringade den 6:e tyska armén i Stalingrad. Ringen slöts den 22 november,dvs detta brev är skrivet efter inringningen.

Airgraph

1928 hade Kodak tagit fram en metod för att fotografera dokument och förminska negativet. Metoden visades för Postverket, men den slog aldrig igenom eftersom brevhemligheten inte var uppfylld.
Under andra världskriget togs idén upp igen av Moore-Brabazon, Minister of Transport i Churchills regering. Man hade problem med att transportera posten till trupperna i Mellersta och Fjärran Östern. Sjötransporterna genom Medelhavet var farliga och vägen runt God Hoppsudden var lång. Möjligheterna till luftpost var starkt begränsade.

Trupperna fick skicka obegränsat antal Airgraph, men endast ett luftpostbrev per månad. Därför blev tjänsten oerhört populär, trots saknaden av brevhemligheten.

Kraschen på Kinnekulle

Under 1941 slöts ett avtal mellan England och Sverige om brittiska kurirflygningar. De plan som användes tillhörde BOAC. Besättningarna var ofta norrmän. Från England kom post och passagerare. Till England reste bland annat norska motståndsmän och repatrierade allierade flygare. Med dessa flygningar exporterades också 780 ton specialstål och kullager.

Dessa ytterst riskabla flygningar krävde många offer. Det svåraste haveriet inträffade den 29 augusti 1944 då en Lockheed Lodestar (G-AGIH) störtade på Kinnekulle.

Vid haveriet omkom 11 personer medan fyra skadade kunde räddas. Planet hade startat från Bromma vid 21-tiden. Strax efter midnatt kolliderade man med Kinnekulle. En bidragande orsak till haveriet, förrutom vädret, var radiofel. Man tror att piloten försökt återvända till Bromma, men pga det dåliga vädret istället försökt nå Torslanda i Göteborg. För att orientera sig gick planet troligen ner på lägre höjd och därvid kolliderat med marken.

Überroller

Ett tyskt inrikesbrev postat i mars 1945 med amerikansk censur kan vid första anblicken vara lite underligt. Förklaringen är att brevet inte kunnats delas ut förrän efter den tyska kapitulationen.
Military Censorship 13453 = Offenbach.

Dessa brev brukas i Tyskland kallas för ”Überroller”, dvs ”rulla över”.

Pappersbrist

Kuvert gjort av en gammal karta.

Efter kriget var det brist på papper. Bland annat användes gamla kartor till att göra kuvert.

Kvarhållen post

Se även Avbrutna postförbindelser under andra världskriget.

Kallax

Flygfält utanför Luleå.

”Amerikansk flygbas”

Kallax var under de sista krigsåren i praktiken en amerikansk flygbas, Den användes
för att försörja SOE:s operationer i Norge och senare att underhålla allierade trupper
i Nordnorge.

Mer att läsa:

• Karlsson, Staffan: Norska legationes postanordningar, MPT Nr. 47/2000
• Karlsson, Staffan: Svenska Röda korsets Norgeambulans, Flygbaskåren Luleå 1945, MPT Nr. 58/2005
• Gyllenhaal, Lars et al: Slaget om Nordkalotten