Folkomröstningen i Saar 1935

Saarommrådet införlivades århundradet f. Kr i Romarriket och har mestadels ingått i olika tyska statsbildningar, men även tidvis stått under starkt franskt inflytande.
I freden i Versailles 28 juni 1919 sektion IV beslöts att delar av den preussiska Rhenprovinsen och det Bayerska Pfalz skulle bli ett Mandat under Nationernas förbunds (NF) kontroll med fransk förvaltning i 15 år. Sedan skulle en folkomröstningen hållas om området skulle tillhöra Frankrike, Tyskland eller kvarstå som Mandat under NF.
Området kallas på svenska för Saarland (franska Territoire de la Sarre, tyska Saargebiet) med huvudorten Saarbrücken och ligger väster om Metz. Saarland är idag en förbundsstat i Förbundsrepubliken Tyskland.

Folkomröstningen

Märken frår Saar stämplade ”Heute Volksabstimmung in Saargebiet”
(Idag folkomröstning i Saarområdet).

Inför folkomröstningen bedrevs omfattande propaganda från båda sidor, speciellt intensivt från tyskt håll efter maktövertagandet av de ”bruna”.

År 1935 hölls folkomröstningen ledd av en neutral kommission. Valet övervakades av en internationell styrka, där även ett svenskt kompani deltog.

Svenska Saarbataljonen

Den svenska Saarbataljonen var en mellankrigstidens motsvarighet till efterkrigstidens FN-missioner.

M 2 stämplat Svenska Saarbataljonen 22-1-35.

MbK 4 Stämplat Svenska Saarbataljonen, men troligen aldrig postbehandlat.

MbK 4 Skickat från Saarbataljonen.

M2 använt på brev skickat till Saar, notera adressen.

Den svenska Saarbataljonen bestod av en stab och två gevärskompanier, totalt 261 man. Svenskarna förlades i Kreis Merzig, med stab i Merzig och ett kompani i Beckingen. Som Fältpost- och Postmästare tjänstgjorde Sven Svenmarck. Bataljonen hade en egen stämpel. Varje deltagare erhöll varje vecka ett
militärbrev med svarsmärke (M2) och ett
militärbrevkort (MbK4).

Man kunde även skicka vanliga brev, inrikesporto, på egen bekostnad. Det var även möjligt att skicka rek och ass samt ta ut eller sätta in pengar på postsparbanksbok.

Den svenska posten levererades i en sluten postsäck till posten i Merzig som sedan vidarebefordrade den till sjöpostexpeditionen på färjan Sassnitz-Trelleborg, där försändelserna sorterades och vidaresändes.

Rekommenderat brev skickat från bataljonen näst sista dagen.

Under tiden 8.1.35-17.2.35 förmedlades posten av ett kombinerat fältpostkontor och vanlligt postkontor.
Alla dåvarande svenska filatelister ville därför få minst ett brev med stämpel från detta kontor. Den stackars postmästaren drunknade i post.
Brevet till vänster har dock en avsändare från bataljonen.

Varning! Det förekommer efterstämplade brev på marknaden. Dessa är stämplade 13.1.35, men där har båda treorna rak överkant!

Hur gick det sedan

Som resultat av folkomröstningen återlämnades Saargebiet till Tyskland den 1 mars 1935 och underställdes då en Reichskommisar.

Under andra världskriget besatte de allierade den vänstra Saarstranden under 1944 och den 21 mars 1945 hela Saar. I juli 1945 avlöste franska styrkor de amerikanska och Saar blev en del av den franska ockupationszonen.

År 1947 fick Saar en självständig regering och en folkomröstning resulterade i en ekonomisk union med Frankrike.

År 1954 slöt Västtyskland och Frankrike ett avtal som skapade ett sjävstyrande Saar territorium under en neutral kommissionär. Men 1955 röstade man igen och resultat blev 67,7% för en anslutning till Västtyskland. Detta resulterade i att Saarland blev ett förbundsland i Tyskland 1957 och helt ekonomiskt integrerat 1959.

Blandfrankatur; franska zon- och Saarmärken (Mi 4*210, 7 och 8) stämplat Saarwellingen med korrekt portosats.

I augusti 1945 kom posttrafiken delvis igång igen och i december kom de första frimärken ut.
Först använde man de gemensamma zonmärkena men 1947 fick Saar egna frimärken igen.

Läs mera

I vår tidskrift MPT finns många artiklar om Saarbataljonen; se innehållsregistret (sorterat ämne och titel) för detaljer.

Litteratur

Vill man veta mera om Bataljonen och bakgrunden till folkomröstningen är Lars Ericson Wolkes bok en utmärkt bra början. Författaren är professor på Försvarshögskolan. Boken ger också en bra översikt av Versaillefreden och de folkomröstning den orsakade och vad som hände efter kriget.