Innehållsförteckning

• S.M.S. Albatross
• De polska ubåtarna

S.M.S. Albatross

SMPS har sökt efter eventuell innehavare av upphovsrätten till vykortet av Albatross, men inte hittat någon sådan. Om vi misstagit oss var god kontakta SMPS.

Sjöstriden

Det tyska minfartyget Albatross användes för minutläggningsuppdrag i finska viken. Syftet var att stänga inne den ryska flottan.
Under sin tredje resa, i juli 1915, blev hon upptäckt och beskjuten av ryska örlogsmän. Efter att träffats av 25 skott sattes hon på grund strax söder om Herrviks lotsplats på Gotland.

Eftersom Sverige var en neutral stat internerades besättningen i Sverige.

Internering på Tofta

Tofta skjutfält vid Blåhäll var en av de platser som kom att utnyttjas för internering.

Portofritt brev från en sjöman internerad i Tofta. Brevet är censurerat av Militärcensuren i Wisby

Breven var portofria enligt Allmänna Poststadgans bestälser.

Militärcensur Wisby

Breven samlades ihop i de olika lägren och fördes till Visby för censurering.

Briefkarte och Zusammenstellung

Brevkarta och sammanställning för tjänsteposten från Berlin.

Litteratur

Det finns en hel del litteratur om denna händelse, bland annat:

• Wallberg, Börje; Albatrossposten 1915-1918 En postal episod i första världskrigets skugga LIBRIS-ID 1200871, 1973, 84 s.
• Hedin, Svante; Albatross: en episod under första världskriget ISBN 91-88036-12-X, 1994
• Hedin, Svante; Albatross: den fotografiska dokumentationen av en händelse under första världskriget ISBN 91-7100-100-X, 1976

Det finns också ett flertal artiklar i vår Tidskrift MPT; se innehållsförteckningen.

De polska ubåtarna

Några objekt från interneringen av de polska u-båtsbesättningarna.
Eftersom deras hemmabas ockuperats av tyskarna och man inte kunde ta sig till en engelsk hamn var man tvungen att söka nödhamn i Sverige och blev då internerade, först i Vaxholm, men flyttade senare till Mariefred.

Behandlingen av dessa sjömän, som bara gjorde sin plikt, är ett av de fall under andra världskriget där Sverige verkligen bör skämmas!.

Läs mera om detta i nummer 64 av MPT.

Flyktinglägret Skatås

I maj 1945 anlände de förta av de vita bussarna. Det var överlevande från tyska koncentrationsläger.

Abborrtjärn

Abborrtjärn hade sommaren 1940 till våren 1942 varit interneringsläger för politiska flyjtingar.

I september 1943 började man ta emot ryssar. Lägret låg några mil från Baggbron i Smedjebackens kommun.

Amerikansk internering

Under andra världskriget nödlandade 140 amerikanska flygplan och drygt 1200 amerikaner var internerade någon gång under kriget.
I princip skulle alla interneras tills striderna upphörde men från 1940 efter överenskommelse med de stridande kunde internerade flygare repatrieras enligt principen ”head for head”. Om man skickade hem 4 tyskar så fick samtidigt 4 allierade återvända.
Längre fram i kriget blev det rena kohandeln. Flygare byttes mot radarutrustning mm.

En stor del av kostnaderna för internering betalades av den amerikanska legationen i Stockholm. Flygarna fick sin lön i dollar och eftersom de i många fall fick röra sig ganska fritt blev de snabbt populära bland flickorna.

Bromma flygfälts huvudlandningsbana byggdes ut för att underlätta alla transporter till och från de allierade. Amerikanare internerades bland annat i:

• Främby
• Grythyttan (Loka Brunn)
• Gränna
• Hässlö
• Korsnäs
• Mullsjö
• Rättvik

Mer att läsa:

• Karlsson, Staffan: Internering av engelsk och amerikansk militär, MPT Nr. 24/1988
• Jönköpings-posten: Flygarminnen ställs ut på Gränna museum, MPT Nr. 56/2005
• Widfeldt, Bo: Amerikanska nödlandare 1943-1945, Air Historic Research, Nässjö, Värnamo 2007

Arbetsläger

Andra världskriget

Eftersom det inte fanns stöd i svensk lagstiftning för att internera svenska medborgare kringgick
man ”lagen” genom att istället inkalla personer, som ansågs vara en säkerhetsrisk.
Dessa placerades i arbetskompanier. De som först kom i fråga var kommunister.
Från 1944 kom även nazister i fråga.

Mer att läsa:

• Karlsson, Staffan: Arbetslägren, MPT Nr. 48/2000
• Sennertag, Niclas et al: Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga, Natur och Kultur, Falun 2008

Backamo

Mötesplats

Backamo är en av arméns Mötesplatser i Bohuslän. Här har övningar ägt rum sedan 1700-talet.

Interneringsläger

Från maj 1945 krigsfånge- och interneringsläger. Här internerades främst tyskar,
men även österrikare, tjeckoslovaker, jugoslaver, fransmän.

• Karlsson, Staffan (red.): Backamo som interneringsläger, MPT Nr. 50/2001

Baggbron

Pensionat Udden i Baggbron nära Baggå herrgård blev flyktingförläggning i apriol 1942.
Tjänade först som , senare till norrmän, tyskar, danskar, holländare, polacker och även några sovjetryssar.

Förläggningen stängdes i november 1945 efter att ha upplåtits åt norska kvinnor och deras barn vars fäder var tyska soldater

Baggå

Baggå herrgård väster om Skinnskatteberg var ett ryssläger, dvs ett interneringsläger för sovjetiska soldater under det andra världskriget. Lägret startade dock i juli 1940 för andra flyktingar.
Då fanns det tyska, norska, holländska, polska, tjeckiska och statslösa flyktingar, inklusive hela familjer.

Efter att de sovjetiska medborgaran rest hem användes lägret för tyska medborgare, periodvis för judar som räddats av de vita bussarna. Därefeter som baltisk läger. Lägret stängdes i juni 1946.

Baltutlämningen

Den 2 juni 1945 begärde Sovjetunionen i en not till den svenska regeringen att militär personal från östfronten som internerats i Sverige skulle utlämnas till Sovjetunionen enligt de tyska kapitulationsvillkoren.
Bland dessa fanns 167 balter som inte ville återvända eftersom man antog att man skulle bli behandlade som landsförrädare.
Efter hungerstrejker och även några självmord utlämnades de flesta till Sovjetunionen. Regeringen fick pga alla protester tvångskommendera poliser och militärer till uppgiften.

Officeillt bad Sveriges regering om ursäkt den 20 juni 1994. För ytterligare detaljer hänvisas till historieböckerna.
Baltutlämningen har filmatiserats av Johan Bergenstråhle med Per Olov Enquist roman Legionärerna som förlag.

Litteratur

• Karlsson, Staffan (red.): Interneringsläger i hela västeruropa, MPT Nr. 52/2002
• Karlsson, Staffan: Interner till Sovjet, MPT Nr. 53/2003
• Karlsson, Staffan: Baltutlämningen, MPT Nr. 60/2006

Grunnebo hed

Mötesplats

Grunnebo hed är en Mötesplats för Västgöta-Dals regemente .

Interneringsläger

På den gamla lägerplatsen uppfördes 1945 ett interneringsläger för tysk militär, som flytt till Sverige.

Mer att läsa:t

• Karlsson, Staffan (red.): Grunnebo hed, MPT Nr. 50/2001

Hagaström

Hagaström utanför Gävle tjänade som genomgångsläger när de sovjetiska soldaterna
skulle repatrieras från Gävle 1944.

Huggarkurs

Riksdagen hade 1940 beslutat om skyldighet för skogsägare att avverka.
Bristen på arbetskraft blev dock den värsta flaskhalsen för bränsleförsörjningen.
Därför inrättades ”Huggarkurser”. Frivilliga och flyktingar, speciellt danska och norska,
sysselsattes i detta arbete.

Mer att läsa:

• Karlsson, Staffan: Huggarkurserna, MPT Nr. 40/1996
• Karlsson, Staffan: Huggarkurs – Träkolningsanstalt, MPT Nr. 47/2000
• Karlsson, Staffan: Huggarkurser, MPT Nr. 48/2000

Hässlö

Interneringsläger

Hässlö var interneringsläger för amerikanska flygare under det andra världskriget.
På Hässlö flygfält samlades de flygplan, som nödlandat, men som kunde sättas i flygbart skick.
Underhållet sköttes av internerade amerikaner.

Mer att läsa:

• Vide, Sten-Bertil: När Kronobergshed var interneringsläger för tyskar, MPT Nr. 50/2001
• Widfeldt, Bo: Amerikanska nödlandare 1943-1945, Air Historic Research, Nässjö, Värnamo 2007

Krampen

Krampen låg längs Krylbobanan i Skinnskattebergs kommun. På platsen fanns ett interneringsläger
under det andra värlskriget.
I augusti 1943 beslöt Kungliga Socialstyrelsen att upprätta en läger där avsett för soldater från Röda armén, som flytt från tysk fångenskap.

I oktober 1944 repatrierades de flest hem till Sovjetunion.
Sedan användes lägret för att internera balter, rumäner, ungrare, belgare, holländare och polacker.

Lägret stängdes i november 1945.

Lissma

Lissma genomgångsläger i Huddinge öppnades våren 1942 och stängdes i oktober 1946.
Det var ett ryssläger.

Morjärv

I Morjärv fanns 1918 ett internerings- och krigsfångeläger för folk som flytt från
det finska frihetskriget. De inkvarterades i de så kallade ryssbarackerna.

Revinge hed

Mötesplats

Mötesplats för Södra Skånska Innfanteriregementet.

Krigsfångeläger

Vid första världskriget slut intererades 1200 fransmän och italienare, som varit
krigsfångar i Tyskland, på Revinge hed innan de kunde repatrieras till sina hemländer.

Ränneslätt

Mötesplats

Redan Karl Knutsson Bonde lär ha samlat en bondehär på slätten.
I modern tid har Ränneslätt varit övningsplats för flera olika regementen.

Baltutlämningen

Ett hundratal balter, som ingått i den tyska krigsmakten, internerades i
ett läger på Ränneslätt.

Mer att läsa:

• Åberg, Lasse:I Eksjö sta´ på Ränneslätt, MPT Nr. 48/2000

Storvreta

Ohlanders pensionat i Storvreta norr om Uppsala fungerade 1942-1943 som tillfälligt ryssläger.